Smittskydd

Hygienrutiner

Handtvätt med tvål och vatten rekommenderas för både barn/elever och personal före måltid eller annan mathantering, efter varje toalettbesök/blöjbyte och efter utevistelse. Personal bör även tvätta händerna efter hantering av smutstvätt och efter snythjälp samt kombinera handtvätt med handsprit. Vid smittutbrott kan det vara bra att även barn/elever använder handsprit, för att motverka smittspridningen.

När det gäller snythjälp är det viktigt att skilja på nya och använda snytnäsdukar, till exempel genom att slänga de använda direkt eller genom att förvara dem i olika fickor.

Varmvattentemperatur

I stillastående varmvatten som håller för låg temperatur kan legionellabakterier växa till. Om man andas in vattenånga med bakterierna kan man bli allvarligt sjuk och få lunginflammation. Risken är särskilt stor för personer med nedsatt immunförsvar.

Bakterierna dör vid upphettning. Om varmvattnet håller minst 50 ° C i ledningarna och fram till kran och tappställen kan man vara säker på att bakterien avdödas. På förskolor regleras ofta temperaturen ned för att barnen inte ska bränna sig. Det är då viktigt att temperaturen är nedreglerad precis vid blandaren och inte en bit in på ledningen.

Kontroll av temperaturen i varmvattenberedare och i ledningar sköter ofta fastighetsägaren enligt sina egna rutiner. Det är inte alltid denna kontroll innefattar en mätning av temperaturen vid kranar/tappställen. Verksamheten behöver därför stämma av med sin fastighetsägare/förvaltare/hyresvärd om det är något som görs eller inte.
I vissa fall har det visat sig att verksamheten själva behöver kontrollera temperaturen i kran/tappställe.

Det är ofta så att en inhyrd städfirma har tydliga rutiner över vad som ska göras, hur ofta och av vem. Samtidigt kan det helt och hållet saknas rutiner för sådant som personal på skola/förskola har ansvaret för, som bland annat rengöring av leksaker och tvätt av mjukisdjur. Detta trots att till exempel mjukisdjur är en stor källa till spridning av infektioner mellan barnen.

För att minimera smittspridning mellan barnen ska rengöring av leksaker ske minst en gång varannan månad. Vid smittoperioder bör en del av leksakerna plockas bort och att de som finns framme tvättas lite oftare under smittoperioden.

Det är viktigt att regelbundet tvätta textilier som finns i verksamheten, till exempel stoppade möbler, mattor, dukar, skynken och liknande. Det finns bakterier och virus som kan överleva på textilier upp till flera månader.

Gardiner i verksamheten behöver tvättas minst två gånger per år.

Förskolor måste tänka på att även tvätta textilier som används vid sov/vilostund regelbundet. Antingen ska örngott, filtar och liknande hanteras som engångsmaterial och tvättas mellan varje användning, eller så ska varje barn ha en egen uppsättning textilier som förvaras separerade när de inte används.

Om frottéhanddukar används efter handtvätt ska varje barn ha en egen handduk och dessa ska hänga separerade. Om frottéhanddukar används vid skötbord ska dessa hanteras som ett engångsmaterial och därför tvättas mellan varje användning. Användning av frottéhanddukar bör dock undvikas i båda fallen.

I skötrummet ska det inte förvaras några textilier då det finns bakterier och virus som kan överleva på textilier upp till flera månader. Det ska heller inte förvaras onödigt mycket material, leksaker eller liknande i skötrummet, för att undvika onödig dammsamling.

Klicka här för att läsa mer om förutsättningar för en bra städning.

Förskolor ska ha skriftliga rutiner för blöjbyte. Dessa ska finnas vid varje skötbord så att det är tydligt för till exempel föräldrar och vikarier vilka rutiner som gäller. Viktigt att tänka på att när skötbordet rengörs så ska det inte torkas av med handsprit utan med yt-desinfektion som innehåller rengörande tensider (bakteriehämmande).

Rena blöjor ska förvaras i skyddad miljö, till exempel i slutna lådor/skåp, i sina ursprungliga förpackningar eller liknande. Vid öppen förvaring riskerar blöjorna att kontamineras av smutsiga blöjor som hanteras i samma utrymme samt av andra föroreningar i inomhusmiljön, exempelvis damm. Damm kan innehålla olika smittämnen som kan påverka människors hälsa negativt, till exempel kvalster, bakterier och virus, pollen, pälsdjursallergen och fibrer från textilier, vilket gör det extra viktigt att skydda de rena blöjorna.

Omfattningen på utevistelse har en påverkan på smittspridningen. Det är viktigt att barn och elever vistas ute dagligen.

Att sanden i sandlådorna är ren är också något som verksamheten ska ha kontroll på. Rutin bör även finnas för att minska risken för att sanden förorenas av till exempel katter. Om sandlådan inte övertäcks när den inte används ska sanden bytas eller rengöras regelbundet.

En del förskolor har rum som är utformade för vattenlekar och aktiviteter. Om somrarna brukar det även förekomma att förskolor har vattenaktiviteter utomhus, då exempelvis badbalja, pool eller vattenspridare används. Ur smittskyddssynpunkt är det inte lämpligt att barn delar badbalja eller pool då det kan förekomma smittspridning via avföring. För att minimera risken för smittspridning bör förskolan istället använda vattenspridare för vattenleken utomhus.