Livsmedelsverksamhet

Den 1 januari 2019 skärptes livsmedelslagen (2006:804). Det innebär att du måste betala en sanktionsavgift om du inte registrerar din livsmedelsverksamhet i god tid innan du startar.

Sanktionsavgiften gäller även vid ägarbyte eller om organisationsnumret ändras, exempelvis om företagaren ändrar ägandeform från enskild firma till bolag.

När vi från kommunen gör en inspektion kontrollerar vi verksamhetens organisationsnummer och vem som är verksamhetsutövare. Uppgifterna jämför vi sedan med den anmälan som inkommit från verksamhetsutövaren.

Sanktionsavgift ska motsvara en procent av verksamhetens årsomsättning eller vara lägst 5 000 kronor. Om du övertar en livsmedelsverksamhet eller byter ägandeform utan att meddela kommunen måste du betala en sanktionsavgift som motsvarar en halv procent av verksamhetens årsomsättningen eller lägst 2 500 kronor.

Beslut om sanktionsavgift tas av nämnden. Pengarna går till svenska staten och inte till Eskilstuna kommun.

När kommunens inspektörer är på tillsyn på en verksamhet och hittar något som inte stämmer med livsmedelsreglerna, ses det som en avvikelse i verksamheten. Beroende på hur allvarlig avvikelsen är kan inspektören göra olika uppföljningar. Antingen kontrolleras avvikelsen vid nästa ordinarie kontroll eller så följs det upp med en extra offentlig kontroll.

Extra offentlig kontroll är den livsmedelskontroll som inspektören gör utöver det som ingår i den årliga kontrollen. Extra offentliga kontroller görs om brister har upptäckts vid en ordinarie planerad kontroll och dessa brister behöver följas upp. Kommunen tar betalt för den tid det tar att utföra extra offentliga kontroller. Ibland får kommunen klagomål och anmälningar om misstänkt matförgiftning. Om det visar sig att misstanke om matförgiftning och klagomål är befogat tas en extra avgift ut för kontrollen.

Beslut

Om verksamheten inte har åtgärdat avvikelsen inom den tid som inspektören och verksamhetsutövaren kommit överens om, kan olika beslut tas av kommunen. Ett beslut kan exempelvis vara att verksamheten måste åtgärda avvikelsen inom en viss tid. Om avvikelserna är allvarliga, kan ett beslut om föreläggande tas direkt. Verksamheten kan alltid skriftligt överklaga beslutet.

Vite

Om inspektören bedömer att avvikelserna inte är åtgärdade inom angiven tid, skickas frågan vidare till nämnden för att besluta om vite. Om verksamheten fortfarande inte åtgärdar sin avvikelse efter det, beslutar förvaltningsrätten om vite ska dömas ut. Om det görs, får verksamheten betala en avgift som tillfaller svenska staten.

Kommunen kan fatta beslut om att förbjuda något hos en verksamhet. Det kan vara exempelvis en restaurang som är så pass smutsig och ohygienisk att det kan påverka gästernas hälsa. Då kan inspektören tvinga verksamheten att stänga och hålla stängt tills restaurangen är så pass ren och hygienisk att inspektören bedömer att gästerna kan äta mat som är säker. Om verksamheten inte är registrerad korrekt kan inspektören tvinga verksamheten att stänga tills en korrekt anmälan kommer in till kommunen.

Om exempelvis en matbutik säljer ett livsmedel som bryter mot regler för märkning och inspektören bedömer att någon kan bli sjuk eller lurad av livsmedlet, så kan beslut tas att matbutiken inte får sälja produkten.

Om matbutiken till exempel säljer en produkt som innehåller jordnötter men det inte står tydligt i ingrediensförteckningen kan människor som är allergiska mot jordnötter bli sjuka. Inspektören kan då förbjuda matbutiken att sälja produkten eller så beslagtar kommunen produkten och förstör den. Genom att tillverka nya etiketter där det tydligt syns att det finns jordnötter i produkten så får matbutiken tillbaka produkten.

Åtgärden finns för att ingen person ska riskera att skadas eller bli lurad av matbutikens produkt.

Allergener betyder att det finns allergiframkallande ämnen i födoämnen som kan orsaka allergi. Den mat som oftast ger allergiska reaktioner är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, olika nötter, fröer och vete.

Ett nytt krav som gäller oförpackade livsmedel är att restauranger, caféer och andra serveringar ska kunna lämna information till sina gäster om vilka allergener maten innehåller. Det är viktigt att du ger rätt information till dina gäster för att personer som är allergiska eller intoleranta mot dessa ämnen inte ska bli sjuka. Detta innebär att du som arbetar med livsmedel måste ha kunskap om allergener och om vad maten innehåller.

Gästerna ska få information, muntligt, skriftligt eller på annat tydligt sätt, om vilka allergener som ingår i en rätt eller ett livsmedel som serveras hos er. Rutiner och arbetssätt behöver därför ses över så att kunskapen och informationen om allergener alltid finns på plats, även om kocken som tillagat maten inte är där.

Gästerna måste även upplysas om hur de kan få tillgång till denna information om allergener (till exempel genom en skylt med ”Fråga personalen om allergener”, eller skriftlig information om allergener på menyn, och så vidare).

Restauranger måste kunna ge information om maträtter innehåller någon eller några av följande allergener:

• spannmål som innehåller gluten
• jordnötter
• nötter (mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, macadamianöt)
• mjölk (laktos och mjölkprotein)
• kräftdjur
• blötdjur
• fisk
• ägg (även lysozym som kan benämnas som konserveringsmedel E1105)
• sojabönor
  
• selleri
  
• senap
  
• sesamfrö
  
• svaveldioxid och sulfit
  
• lupin

Misstänker du att ett förpackat livsmedel är felmärkt eller har en reaktion skett som du misstänker beror på ett felmärkt livsmedel eller fel skolmat? Kontakta i första hand kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Det är oftast kommunen där företaget ligger, som är ansvarig kontrollmyndighet. Sjukvården kan också ta kontakt med Livsmedelsverket för eventuell analys av odeklarerade allergen i det, eller de misstänkta livsmedlen.