Vill du söka exjobb? Gör det hos oss!

1. Vilka faktorer bidrar till att medarbetare vill jobba på vård- och omsorgsförvaltningen?

Varför slutar ibland personal i våra verksamheter och varför väljer andra att stanna kvar? Genom att titta på orsaker till varför personer slutar respektive stannar kvar - hitta sätt att få driftig/engagerad personal att vilja fortsätta jobba hos oss.

2. Kandidatupplevelse i rekryteringsprocessen

Hur ser kandidatupplevelsen genom rekryteringsprocessen ut idag och på vilka sätt skulle man kunna se till att kandidatupplevelsen blir så bra som möjligt? Göra ”kundresor” med personer om hur de upplever olika delar av rekryteringsprocessen och få fram fallgropar och framgångsfaktorer, kopplat till forskning och litteratur inom personalvetenskapsområdet.

3. Hur GIG-ekonomin kan öppna vägar för Eskilstunas invånare

Fasta anställningar ersätts i ökande grad av tillfälliga anställningar, så kallade gig. Utifrån näringslivsenhetens uppdrag att stärka Eskilstunas näringsliv som helhet önskar vi att världens gig-arbetsmarknad ska öppnas för Eskilstuna kommuns invånare. Ingen ska behöva flytta från Eskilstuna för att uppfylla sin dröm; en projektledare, marknadsföringsspecialist eller beteendevetare från Eskilstuna ska lätt kunna söka ett uppdrag i Kista, Berlin eller Silicon Valley. Perspektiv som skulle kunna undersökas:

Gig-förmedling: Hur hittar Eskilstunas arbetstagare dessa tjänster, vilka aktörer finns, hur söker de sina kandidater, hur söker de sina arbetsgivare. Kartläggning och beskrivning.

Gig-Tuna: Hur ser målgruppen anställningsintresserade ut, hur stor är den, hur visar vi vägen till gig-förmedlingens kanaler, hur når vi bäst målgruppen. Kartläggning, beskrivning och föreslagen plattforms- och marknadsföringsstrategi.

Gig-omsorg: Vad ser vi för fällor och risker för den som tar anställning inom gig-ekonomin, vad är att tänka på vad gäller pension, försäkringar med mera. Genomlysning av redan gjorda utredningar och eventuell forskning inom området, framtagande, summering och tillgängliggörande av information.

Gig-möjlighet: Använder Eskilstunas företag möjligheten i den nya arbetsformen? Hur går det till, hur hittar de till arbetskraften, hur blir insatsen effektiv och hur lockar vi företagen till möjligheten? Kartläggning av de goda exemplen, en beskrivning och en föreslagen plattforms- och marknadsföringsstrategi.

4. Pm3 och itil i samverkan

Undersöka framgångsfaktorer, fallgropar och best practice av pm3 och itil i samverkan.

5. Självbetjäning vs människosupport

Undersöka självbetjäning vs ”människosupport” inom IT Kundservice. Hur kan man styra flöden till självbetjäning? Vilka metoder finns för det? Hur gör man en intuitiv och användarvänlig självbetjäningsportal som eliminerar behovet av mänsklig interaktion vid support?

6. Automatisk incidenthantering

Undersöka området self-healing technologies, hur IT-relaterade fel och incidenter kan lösas proaktivt med automatik ute hos användarna - utan mänsklig inblandning.

7. Systemövervakning med AI stöd

Systemövervakning med AI-stöd, logfilsövervakning, larm och åtgärder.

8. Stadsläkning

Det långsiktiga stadsläkningsarbetet syftar till att utveckla, bättre koppla samman och integrera stadsdelarna Lagersberg, Råbergstorp, Fröslunda, Årby och Skiftinge i Eskilstuna. Hur kan vi förtäta inom och mellan stadsdelarna så att fler bostäder och verksamheter skapar bättre förutsättningar för service, ökad mångfald, integration, naturliga möten i vardagen, trygghet och hållbara transporter? En del av utmaningen innebär också att förslag till förändringar av stadsdelarna kombineras med kunskap och analyser om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

9. Kunskapsstråket – en miljö som knyter samman

Kunskapsstråket ska binda samman stadens centrala delar som resecentrum, handelsstråk och högskolans campus med Munktellstaden. 2016 genomfördes ett pilotprojekt på Strömsholmen, ”hångelbänken”, som ett första steg i utvecklingen. Förslag på arbetsuppgifter är att vidareutveckla idéerna, identifiera kopplingar och gatumiljöer som behöver förbättras, platser som behöver lyftas och byggnader som kan stärka stråket ytterligare. Hur kan detta stråk göras till ett rum för möten, kunskapsutbyte och en vital offentlig miljö?

10. Å-stråket – hur olika strategier kan jämkas samman

Längs Eskilstunaån arbetar Eskilstuna kommun för att kombinera allmänhetens tillgänglighet till vattnet med utvecklingen av attraktiva bostäder och offentliga miljöer. Utmaningen består i att jämka samman strategier för park, trafik, ny bebyggelse och broar till en attraktiv helhetslösning. Strategin handlar även om att beskriva prioriteringar och faser för utvecklingen. 2016 belönades Å-stråket med Sveriges Arkitekter i Sörmlands pris för god arkitektur.

11. Stadsvision

För att skapa ett levande centrum har strategier tagits fram där fokus bland annat legat på att skapa attraktiva kopplingar och stråk som möjliggör stadsliv alla tider på dygnet och året. Stadsmiljön ska möjliggöra samarbete och nätverk mellan verksamheter, institutioner och medarbetare. Utformningen av platser och byggnader ska öppna upp och underlätta ett gemensamt användande av dem. Här kan du både jobba på en mer utzoomad strategisk nivå likväl som mer detaljerat inom ett fysiskt avgränsat område.

12. S:t Eskils skolområde

Centralt i Eskilstuna ligger St. Eskils skolområde med flera olika verksamheter. Hur kan man koppla samman området och utveckla den potential som finns i det centrumnära läget? Finns det möjlighet att förtäta på platsen? Förslag på arbetsuppgift är att ta ett helhetsgrepp kring platsen och sammanfatta i ett utvecklings-PM/utvecklingsplan.

13. Ruddamsplatsen

En trafikknutpunkt idag. Hur ska den utvecklas i framtiden? Möjlighet till bostadsbebyggelse? Området ligger inom riksintresse kulturmiljövård för centrala Eskilstuna dessutom finns det fornlämningar på platsen. Det finns flera olika fastighetsägare i området. Förslag på arbetsuppgift är att ta fram en utvecklingsplan för platsen.

14. Kungsplan/Ridhusplan

Idag är platserna främst parkeringsytor. De är offentliga miljöer som ligger inne i kvarter. Hur kan vi utveckla en centralt belägen plats från parkering till stadsrum? Runt om platserna finns flera verksamheter som behöver tillgång till angörings- och avlastningsmöjligheter. Det är flera olika fastighetsägare i områdena. Förslag på arbetsuppgift är att ta fram en utvecklingsplan för platserna.

15. Strömsholmen

Strömsholmen är en central plats i årummet. Tidigare har det funnits byggnader på Strömsholmen med publik funktion. Idag är de rivna och ersatta av en grusad yta som används som bilparkering samt scenplats vid större arrangemang. Holmens placering och årummets stora kvaliteter gör detta till en spännande och lämplig plats för utveckling av en framtida mötesplats. Genom vad och på vilket sätt skulle denna plats kunna utvecklas, vilka funktioner och hur skulle mötet med årummet kunna utformas?

16. Bergsgatan

Idag är gatan en stor barriär mellan övre och nedre Nyfors. Gatan i sig är bred och det finns tunnlar och staket som förhindrar en smidig passage. Hur kan Bergsgatan och utrymmet runt om utvecklas? Går det att komplettera med bebyggelse? Hur kan en trevligare miljö som kopplar samman övre och nedre Nyfors utformas? Hur kan tillgängligheten för fotgängare och cyklister förbättras? Här finns det möjlighet att till exempel ta fram ett utvecklings-PM/utvecklingsplan.

17. Vasaplan

Vasaplan är idag en liten och öppen park i sydöstra Eskilstuna. Platsen finns med i kartor från 1920-talet och tydligt utritad som park sedan 1960-talet. Vasaplans läge gentemot staden och service gör den intressant för bostadsbebyggelse. Hur skulle en sådan kunna utformas utan att parkens kvalitéer och värden går förlorade?

18. Gång- och cykelbro över Eskilstunaån

Eskilstunaån utgör idag en barriär för framför allt gående och cyklister vars korsningsmöjligheter begränsas till ett fåtal passager i centrum. Stadsbyggnadsförvaltningen har undersökt möjligheten till en ny gång- och cykelbro över ån från Kyrkogatan till Stadsparken. Utmaningen består av att hitta en lämplig dragning som skapar en gen och tydlig koppling för gående och cyklister. Vidare ska utformningen av bron överensstämma med dess omgivning och bli ett attraktivt inslag i stadsbilden.

19. Gatunät i Munktellstaden

I Munktellstaden som ligger nära centrum har byggts ett nytt badhus och en ny arena. I området finns sedan tidigare friidrottsarena, badmintonhall, museum och andra besöksverksamheter. I samband med utvecklingen av området förändras även gatunätet. En studie för lärdomar av utformningen av gatunätet är lämpligt.

20. Resemönster

Eskilstuna kommun har nya parkeringstal och några bostadsfastigheter har bebyggts enligt de nya parkeringstalen som tillåter byggnation med färre parkeringsplatser än tidigare. Ett möjligt upplägg är att studera bland annat bilinnehav och resmönster i dessa områden och kanske jämföra dem. Ett annat upplägg är att studera hur vi i våra så kallade stadsläkningsområden, där vi planerar för kompletterande bebyggelse, ser till att nyinflyttade redan vid inflyttning nyttjar hållbara färdmedel.

21. Bilpooler

Bilpooler kommer med all sannolikhet få en större betydelse i framtiden. I Eskilstuna där vi nu planerar för ett minskat bilägande och bilåkande är en naturlig utveckling att det blir viktigare med gemensamt ägande. Vilka är förutsättningarna och behoven för att i större utsträckning få bilpooler att fungera här? Hur kan vi uppmuntra uppkomsten och anslutning till bilpooler? Ett antagande är att Eskilstuna har en låg mängd bilpooler i jämförelse med likvärdiga städer, är det så och i så fall varför?

22. Cykelinfrastruktur

I centrumkärnan sker cykling till stor del i blandtrafik, dvs delar körbana med motorfordon. Hur kan man lämpligt utforma gatorna i centrum för att gynna cykling där det inte finns plats för separat cykelbana. Hur kan man utforma för att uppnå så kallade cykelfartsgator? Vilka begränsningar finns i infrastrukturen idag och vilka åtgärder är lämpliga?

23. Trafikstrategi för centrum

Idag finns det flera större vägar i centrala Eskilstuna som skapar barriäreffekter. Köbildning på vissa platser och tider är ett problem. Samtidigt har kommunen höga ambitioner när det gäller att ställa om transporter mot mer hållbara sätt att förflytta sig. En trafikstrategi för centrum behövs som balanserar tillgänglighet för de olika sätten att röra sig i staden med ökad attraktivitet i stadsmiljön.

24. Uppföljning av projekt – översiktsplan vs detaljplaner

En översiktsplan ska staka ut den väg som en kommun vill att utvecklingen ska ta och på vilket sätt. Här finns det ett behov av att undersöka på vilket sätt översiktsplanen har haft inverkan på detaljplaner som tagits fram i kommunen. Vidare är det även intressant att undersöka hur både översiktsplanen och detaljplaner inverkar och påverkar bygglov. Har det gjorts avsteg från översiktsplanen respektive detaljplaner och i så fall varför?

25. Pilotprojekt

Pilotprojekt är en möjlighet för Stadsbyggnadsförvaltningen att pröva projekt i skala 1:1. Syftet är att kunna dra slutsatser gällande vilket resultat ett projekt skulle kunna få i fullstor skala. Målet är att genomföra fyra stycken pilotprojekt per år. Fokus ska ligga på medborgardialog. En arbetsuppgift skulle kunna vara att hjälpa till att genomföra ett av pilotprojekten.

26. Hur går det för placerade barn?

Vad finns det för framgångsfaktorer och riskfaktorer utifrån forskning och egna erfarenheter inom organisationen när det gäller placering av barn? Vad kan vi lära oss?

27. Möjligheter och riskfaktorer inom familjehemsvård för vuxna med missbruksproblematik

Familjehemsvård för vuxna med missbruksproblematik kan vara ett alternativ till institutionsplacering. Vilka möjligheter och risker finns det med familjehemsvård jämfört med institutionsvård för vuxna med missbruksproblematik? Vad kan vi lära oss utifrån forskning och egna erfarenheter?

28. Rätten att uttrycka sexuella behov för personer med funktionsnedsättning

Hur ser rätten ut idag för att uttrycka sexuella behov för personer med funktionsnedsättning och behov av stöd? Vad finns det för arbetsmetoder inom verksamheten? Hur ser medarbetarnas kunskap och förhållningssätt till sexualkunskap ut? Och vad har brukarna för tankar kring sexualkunskap?

29. Fungerade metoder, stöd och arbetssätt för personer med autism

Vilka metoder/arbetssätt används idag för personer med högfungerande autism och social isolering? Studie av aktuella metoder/arbetssätt/stöd och vad de ger för resultat. Vad fungerar?

30. Effekter av utbildning i pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt inom LSS

Studie av implementeringen av: Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) och effekterna av utbildningsinsats inom LSS- personlig assistans. Har medarbetarnas upplevelse av uppdraget förändrats sedan utbildningsinsatsen? Har medarbetarnas synsätt kring brukarnas behov förändrats sedan utbildningsinsatsen? Hur använder de PFA i praktiken efter utbildningen?

31. Självständighet och delaktighet i praktiken för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Hur ser brukarna i LSS-verksamheten i Eskilstuna kommun på orden självständighet och delaktighet, vad betyder det för dem? Vad är viktigt med självständighet och delaktighet för målgruppen? Vad betyder självständighet och delaktighet i praktiken för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

32. Hur kan medarbetare inom LSS bidra till förbättrad hälsa hos brukare?

Studie av studiecirkeln ”Heja oss”. Studie av ”Hälsokörkortet”. Vad kan man se för effekter utifrån brukarnas perspektiv i form av till exempel förändrade levnadsvanor och kunskap om hälsa? Vad kan medarbetarna göra för att bidra till en förbättrad hälsa?

33. Framgångsfaktorer för lyckad missbruksbehandling

Titta på behandlingar för missbruk. Varför är det så många som återfaller i missbruk och vad skulle man kunna göra för att minska återfallen? Eller omvänt, de som får fungerande behandling - vad är det som gör att det fungerar?

34. Brukares upplevda nöjdhet inom äldreomsorg 1

Vad är det som påverkar brukarens upplevda nöjdhet inom äldreomsorg? Få fram ett underlag och sammanställning av forskning och litteratur i ämnet för att borga för att VOF:s utvecklingsarbete utgår från evidens inom området. Undersöka hur såväl hur det ser ut inom ordinärt boende (hemtjänst) som inom vård- och omsorgsboenden. Men om tidsutrymmet för examensjobbet inte medger denna bredd, så önskar vi i första hand göra ett nedslag kring brukare inom hemtjänst.

35. Brukares upplevda nöjdhet inom äldreomsorg 2

Förstå de bakomliggande orsakerna till att vi inte förbättrar brukarnöjdheten. Brukarråd/egna enkäter/djupintervjuer med mera. Parallellt med tangerande examensjobb önskar vi också att kvalitativa intervjuer görs med utvalda brukare inom äldreomsorgen för att bättre förstå vad det är som vi behöver förbättra i vårt lokala arbete.

36. Gestaltning av utemiljö som underlag inför byggnation av nya boenden

Planera en utemiljö anpassad och tillgänglig för målgruppen med aktuell forskning och kunskap som stöd. Önskan är att examensarbetet resulterar i ett ”Program för utemiljö vid vård- och omsorgsboende och som kan användas som bilaga/underlag för att beskriva utemiljö i koncept/kravspecifikation för byggnation av nya vård- och omsorgsboenden. Vi vill skapa en hälsofrämjande och trygg utemiljö som på olika sätt kan bjuda in, stödja och stimulera till utevistelse året runt. Det ska vara en inbjudande och spännande miljö som ”lockar” till utevistelse med naturliga mötesplatser, såväl som platser för avskildhet. En utemiljö som kan ”upplevas” också från husets balkonger och fönster, som exempelvis möjliggör att följa årstidsväxlingar och händelser över året. I dialog med brukare och personal. Identifiera behov och önskemål av vikt för att skapa en levande utemiljö, användbar året runt.

37. Göra en ”kund- och medarbetarresa” i våra vård- och omsorgsboenden

Vi vill att en student gör en oberoende uppföljning av några av de i närtid senast byggda vård- och omsorgsboenden. Detta i syfte att med aktuell forskning och kunskap som stöd, följa upp brukares upplevelser av ”sitt boende” och medarbetares upplevelser, kunskaper och erfarenheter via till exempel enkäter eller djupintervjuer. Är tillgängligheten i den egna lägenheten och i gemensamma utrymmen utformad så att den är till stöd i vardagen för brukare och underlättar i arbetet för personal? Examensarbetets resultat kan bidra till att stödja en förändring i hur lokaler och utrymmen på vård- och omsorgsboende bör planeras för att attrahera och möta också framtida målgrupper äldre.

38. Hållbara och kostnadseffektiva transporter inom offentliga måltider

Inom Eskilstuna kommun sker dagligen ett flertal transporter för leverans av varma och kylda måltider inom skola, vård och omsorg. Hur kan vi i framtiden utveckla hållbara leveranser av offentliga måltider? Utveckling av noder, transportlogistik och transporttyper.  

39. Kretslopp från enskilda avlopp

Identifiera användningsmöjligheter och/eller affärsområden för enskilt avlopp med sluten tank (svartvatten) genom kartläggning och goda exempel. Kartläggningen ska även svara på perspektivet miljönytta, ekonomi och möjlighet till arbetstillfällen.

40. Intresse och möjligheter gällande användning av slam som gödsling inom jord- och skogsbruk

Ta fram underlag och intressenter för användning av slam för gödsling i jordbruks- och skogsnäring inom Eskilstunas geografiska område samt inventera vilka arealer som skulle vara möjliga för detta ändamål. Detta skulle exempelvis kunna presenteras genom GIS-kartor.

41. Hållbarhetsdeklarering av offentliga måltider

Går det att hållbarhetsdeklarera den offentliga måltiden baserat på ekologi, människa och ekonomi? Och vad kan en sådan hållbarhetsdeklarering i sådana fall innehålla? Vilka hållbarhetsfaktorer har störst inverkan inom offentlig måltid? Vilka målkonflikter finns?

42. Åtgärder för att minska klimatpåverkan inom offentliga måltider

Vilka initiativ finns i Södertälje och andra kommuner inom måltidsmenyer, matsvinn och transportlogistik som Eskilstuna kan ta till sig och utmynna i förslag på förbättringar som ytterligare minskar klimatpåverkan från Eskilstunas måltider?

43. Trender och/eller vilka klimatsmarta val olika åldersgrupper gör vid tex dagens lunch

Vad är det som avgör vilken av rätterna som våra gäster väljer? Vilken möjlighet har vi inom Måltidsservice att leda/styra våra gäster till klimatsmarta val? Vilka faktorer påverkar gästen att välja ett klimatsmart alternativ?

44. Klimatplan

Eskilstuna kommun har ett ambitiöst miljö- och klimatarbete och håller på att ta fram en ny klimatplan i samverkan med näringsliv, organisationer och invånare. Fördjupningar inom vissa viktiga utsläppsområden eller frågor inom andra sakområden som behöver belysas ger en rad möjligheter till examensarbeten.

• Konsekvensanalys av barn-, jämlikhet- och jämställdhetsperspektiven i förslag till ny Klimatplan.
• Analys av markanvändningens klimatpåverkan inom Eskilstuna kommun. Data saknas på lokal nivå för att bedöma utsläppen från den så kallade LULUCF-sektorn (Land Use, Land Use Change and Forstry). Arbetet bör innehålla en GIS-analys samt litteraturstudier för framtagande av relevanta utsläppsfaktorer för olika typer av markanvändning. Även scenarioanalys vore önskvärt.

45. Effektivare kommunorganisation genom cirkulära flöden

Eskilstuna kommun har ett ambitiöst miljö- och klimatarbete samt en ambition att fortsätta vara Sveriges Återbrukshuvudstad. Att minska kostnaderna och effektivisera organisationen är också målsättningar inom kommunorganisationen. Cirkulär ekonomi har stor potential att bidra till samtliga av dessa mål. Ökad kunskap om vilken ekonomisk och miljömässig potential det finns för olika cirkulära lösningar kan bidra till att mer upplysta beslut fattas vid upphandling, inköp och andra processer inom Eskilstuna kommun. Kommunens inköpsstatistik är ett viktigt underlag.

• För vilka produkter eller produktgrupper finns redan idag slutna loopar, förbättrade öppna loopar eller andra cirkulära lösningar på marknaden som Eskilstuna ännu inte infört. GAP-analys.
  
• Kartläggning och identifiering av vilka större plastflöden som idag finns inom kommunkoncernen. Var finns potential för slutna loopar till exempel transportemballage eller plast som används i stora mängder på få ställen?
• Innovation av miljösmart, livsmedelssäkert och ekonomiskt sätt att leverera måltider till brukare inom hemtjänst, äldreomsorg eller liknande verksamhet. Här krävs en god förmåga och kunskap i att processleda och involvera dem som påverkas av och påverkar lösningen.

46. Stadsbruk - förutsättningar för kommersiell odling i staden

Stadsbruk är en metod och begrepp för att starta kommersiell odling i staden genom att möjliggöra för entreprenörer att bedriva odling på kommunens mark. Ett tidigare exjobb har identifierat möjliga ytor för odling samt gjort en grov bedömning av förutsättningar framåt. Nästa steg är att undersöka förutsättningarna för Stadsbruk ur ett näringslivsperspektiv.

• Exempel på frågeställningar: Vilka lokala förutsättningar finns för att bedriva Stadsbruk i Eskilstuna kommun ur ett näringslivsperspektiv?
• Hur ser marknaden ut? Ekonomiska förutsättningar och affärsmässighet för Stadsbruk?
• Hur ser kommunens roll som fascilitator ut? Vilket intresse finns bland entreprenörer?

47. Nyttja regionens cykelpotentialstudie för ökat cyklande

Region Sörmland har i samverkan med region Västmanland och region Örebro låtit Väg- och transportinstitutet (VTI) ta fram en cykelpotentialstudie för att ha som underlag för effektiva åtgärder för ökad cykling. Detaljerade data från SCB om var människor bor och arbetar respektive går i grundskola och gymnasium har använts tillsammans med data över vägnätet. Detta har nyttjats för att modellera snabbaste cykelrutter och få fram restider samt flöden. Resultatet visar att mycket stor del av länets invånare har max 15 minuters cykelväg till sina arbeten och många skolelever har bara 10 minuter cykling till sin skola.

Här finns ett antal frågeställningar att arbeta vidare med (en eller flera för examensarbete).

• Identifiera användningsmöjligheter för cykelstudien för att påverka människor att cykla mer i sin vardag.
• Vilka strategier behöver finnas på plats och vilka åtgärder lämpar sig för att få människor att cykla mer?
• Varför cyklar inte fler trots att så många har så goda förutsättningar för det enligt denna studie?
• Vad skulle få fler att cykla mer i Eskilstuna kommun?

48. Minska biltrafiken för lämning av barn vid Mesta skola genom beteendepåverkan

Att föräldrar skjutsar sina barn med bil till skolan är ett problem sedan länge, men i och med Coronasituationen har problemet blivit ännu större eftersom fler har valt att skjutsa sina barn till skolan för att minimera smittspridning. Trafikmiljön vid skolan blir intensiv och farlig för andra barn som går eller cyklar till skolan och dessutom negativ ur andra aspekter som folkhälsa och miljö. Uppsatta regler för avlämning vid skolan med bil följs ofta inte och det finns få cykelställ.

Här finns ett antal frågeställningar att arbeta vidare med (en eller flera för examensarbete), resultatet kan användas som underlag för kommande detaljplan.

• Identifiera föräldrarnas skäl till varför de inte följer uppsatta regler för avlämning med bil? Hur ser de på sitt beteende? Ser de att de orsakar problem för skolbarnens trafiksituation eller är de offer för bristande framkomlighet?
  
• Varför väljer föräldrarna att varje morgon 7:50 stå i kö med bilen på Bynäsvägen istället för att åka till parkeringen vid Gärdesvägen och använda tiden till att gå med sina barn cirka 250 meter fram till skolan?
  
• Vilka strategier behöver finnas på plats och vilka åtgärder lämpar sig för att föräldrarna ska välja ett annat beteende när de kör bil vid skolorna?
• Kan man ändra beteendet via exempelvis metoden nudging? Och hur skulle i sådana fall ett sådant förslag/koncept kunna utformas?
  
• Vilka förutsättningar finns för att bygga ut skolan och ytterligare öka upptagningsområdets storlek sett till trafiklösningarna och föräldrarnas beteenden?

49. Förvandling av foajé till Konserthallen

Förslag på hur foajén/entréplan till konserthallen skulle kunna förvandlas och användas som utställningsyta, en yta som blir något annat/mer än bara rollups och dylikt.

50. Skapa studentattraktion för nya yrkesroller inom teknik

I många år har teknikbranschen marknadsfört sig själva, men det är fortfarande svårt att få individer att ta steget att söka sådana här utbildningar.

Kompetensgallerian, som bland annat vägleder personer i Eskilstuna till bland annat jobb eller studier, kan tänka sig att ta emot två exjobbare.

En person som kanske läser informationsdesign skulle kunna ta fram ett koncept eller en metod. Konceptet eller metoden kan vara i digital eller rumsligt gestaltad. Syftet är att attrahera fler studerande till teknikutbildningar på olika utbildningsnivåer och till nya yrkesroller inom teknik- och industribranschen.

Den andra exjobbaren vill vi ska läsa till studie- och yrkesvägledare (SYV). Här är några av möjliga frågeställningar som personen skulle kunna kika på:

• Hur kan SYV informera om utbildningar på ett sådant sätt att lyssnaren går från att lyssna till att ta steget att söka?
• Hur kan SYV arbeta med information och mässor för att locka folk att ta del av informationen?
• Vad är det, i ett SYV-perspektiv, som teknikbranschens marknadsföring inte verkar fungera?

Beror ovanstående frågor på att man har för lite teknik i skolorna? Att branschen och skola/vuxenutbildning står för långt ifrån varandra? Beror det på genus? Beror det på att individers brytpunkter kontra information inte samstämmer för att individen ska ta steget utan för boxen? Hur kommer det sig att ett studieval inom teknik anses vara svårare och kanske tråkigare än att välja något annat yrke? Hur kan man avdramatisera studievalet mot teknikbranschen i samtalet/informationen?

51. Gemensamt, mobilt signum och koncept för Kulturskolans olika rum

Hur kan vi rumsligt visa att vi är en kulturskola och skapa en känsla för detta när vi i stor utsträckning befinner oss i lånade lokaler? Vi önskar få fram ett mobilt koncept som ändå är tydligt och ger en känsla av skapande och kreativitet, att våra besökare nu är i kulturskolans värld och verksamhet. Något mer än profilmaterial som roll-ups eller t-shirts.

52. Användarupplevelse av plattformen Studyalong

Undersöka användarupplevelse och UX av Studyalong, som är en plattform med flera olika delar för Kulturskolor, med bland annat kurskatalog och lärplattform.

53. Storytelling och kundupplevelse av Kulturskolan

Undersöka kulturskolans betydelse för våra elever, till exempel genom storytelling. Kan resultera i lärdomar som kan användas i framtida marknadsföring samt utveckling av verksamheten.

54. Samarbete mellan grundskola och kulturskola

Vad kan möjliggöra/omkullkasta samarbeten mellan kulturskola och grundskola? Vad finns det för attityder kring sådana samarbeten samt vilka olika samarbetsformer finns och fungerar idag?

55. Illustration av kartor för ökad tillgänglighet och förståelse

En illustratör som kan illustrera kartor (typ Sundbyholmsskylten) för ökad förståelse och tillgänglighet. Bilderna kan användas i skyltning i våra friluftsområden.

56. Digital arkivering inom offentlig sektor

Digitaliseringen av offentlig sektor innebär ökat behov av tvärfunktionella funktioner och samarbeten. På Stadsarkivet finns kunskapen kring digital informationshantering och e-arkivering, även de system som används för dessa ändamål kan vara intressanta att forska på. Digital arkivering berör flera digitala lager (allt från lagring, databaser till användargränssnitt och tillgänggörande av handlingar). Den digitala gestaltningen och närvaron hos Stadsarkivet kan också vara av intresse.

57. Ekonomi i ett historiskt perspektiv

Ekonomi. Stadsarkivet har mycket handlingar kring ekonomi: allt från protokoll över budgetbeslut av politiken till verksamhetsberättelser och bevarade räkenskaper.

58. Tillgängliggöra och åskådliggöra material – från arkiv till medborgare

Stadsarkivet har mängder med material som kan användas till illustrationer, digitalisering för tillgänggörande på hemsida/sociala medier eller för fysiska utställningar (Arkivens dag eller en permanent utställning i Eskilskällan). Ett forskningsområde skulle kunna vara att analysera den digitala Eskilskällan. Ett annat forskningsområde skulle kunna vara att göra en genomlysning på det pedagogiska utbudet.

59. Socialarbete, HR, organisationer och hälsa – i ett historiskt perspektiv

Stadsarkivet har handlingar från bland annat Socialnämnden, vård och omsorgsförvaltningen, Kommunhälsan och elevhälsovården som kan vara av intresse. Hos Stadsarkivet kan även den historiska utvecklingen av organisationer efterforskas på (protokoll, nämndernas historia och så vidare) samt att vi har handlingar från personal/HR.

60. Stadsarkivet – en källa med många källor inom pedagogik, historia, språk och samhällsvetenskap

Stadsarkivet har flera förstahandskällor för arbete kring källkritik och historiska forskningsidéer. Stadsarkivet har stora mängder information från föreningar, enskilda personer och samtliga kommunala verksamheter. Det finns även bevarat material från skolorna kring tex nationella svenska prov och SFI. Utöver detta har Stadsarkivet material från alla kommunens verksamheter som kan vara intressant forskningsmaterial ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv (till exempel Samhällsbyggnad för statsvetenskap och så vidare). Även här kan det pedagogiska utbudet vara ett intressant forskningsunderlag.