COOKIES
På denna webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor
Här hittar du information om brandskydd i radhus och inventering av radhusvindar.
Radhus kan börja brinna precis som andra typer av hem och det är inte vanligare att det brinner i ett radhus. Skillnaden är att när ett radhus börjar brinna är det inte ovanligt att en hel radhuslänga brinner ner.
I de flesta fall har anledningen till detta varit att det byggnadstekniska brandskyddet har brustit. Grunden inom brandskydd i Sverige är att det ska ta minst 60 minuter för en brand att sprida sig mellan två lägenheter. Det har visat sig att i vissa typer av radhus kan brandspridningen mellan lägenheter ske mycket fortare än så. Brandspridningen brukar inte ske genom väggen mellan lägenheterna utan det vanliga är att branden sprider sig via vinden.
Det är främst i radhus som har ett lätt vindsbjälklag, det vill säga ett vindsbjälklag vanligtvis konstruerat av träreglar, isolering och gips, som problem med det byggnadstekniska brandskyddet har visat sig. I byggnader med vindsbjälklag i betong har det skett omfattande vindsbränder men det har visat sig lättare att stoppa brandspridningen ned till lägenheterna vilket ger betydligt mindre egendomsskador. Det är främst fyra brister i det byggnadstekniska brandskyddet som har identifierats vid tidigare inventeringar.
Takstolar som tappar sin bärförmåga och faller ned på det lätta vindsbjälklaget.
Radhusvindar är ofta krypvindar i träkonstruktion och i många fall saknas det avskiljande väggar mellan bostadslägenheterna ovanför vindsbjälklaget. En brand som kommer upp på vinden kan då sprida sig snabbt till hela radhuslängan.
En anledning till detta kan vara en felaktig tolkning av kraven: Vindsbjälklaget utformas för att klara 30 minuters brand, alltså att det ska ta 30 minuter för branden att ta sig upp på vinden och 30 minuter för branden att ta sig ned till närliggande bostadslägenhet. Detta fungerar i princip enbart med betongkonstruktioner eftersom de flesta träkonstruktioner inte är utformade för att klara av 30 minuters brand ovanifrån. Detta innebär att efter 30 minuter kan branden sprida sig genom taket och sedan till hela vinden. Samtidigt sprider sig ofta branden till vinden genom en öppen takfot och kringgår på så sätt brandskyddet i vindsbjälklaget vilket medför att det tar mindre än 60 minuter för en brand att sprida sig till nästa lägenhet.
Även om en vind har väggar som sektionerar vinden till varje lägenhet kan det finnas otätheter i dessa vilket innebär att de sektionerande väggarna förlorar sin funktion. Otätheter kan uppstå mellan den avskiljande väggen och yttertaket redan vid byggskedet. Det är vanligt att väggarna ansluter mot en plastduk eller en tunn träfiberboard istället för solitt trä så som råspont i yttertaket. En träfiberboard eller plastduk står inte emot en brand lika bra som råspont. Det innebär att en brand snabbt kan sprida sig via springor mellan väggen och takpannorna som uppstår när träfiberboarden eller plastduken brinner bort. Otätheter kan också uppstå vid till exempel kabelgenomföringar som inte har tätats ordentligt.
Många radhuskonstruktioner har öppna takfötter, det vill säga luftintag för ventilation av vindar vilket innebär ett försämrat brandskydd. Vid en kraftig brand går fönsterna i lägenheten sönder och branden kan sedan spridas upp längs fasaden och in på vinden via de ventilationsöppningar som finns vid takfoten. Bränder som startar utanför byggnaden kan också spridas snabbt in i byggnaden genom takfoten.
Ett annat problem med öppna takfötter är att brandgaserna från vinden trycks ut genom takfoten på grund av brandtrycket som bildas. På så sätt kan en brandspridning ske mellan vindsutrymmen trots att sektionerande brandväggar finns då brandgaserna går runt dessa via den öppna takfoten.
Bild: Öppen takfot ovanför fönster
Takstolar som är sammanfogade med spikplåtar förlorar snabbt sin funktion när de utsätts för värme och därmed förlorar takstolarna sin bärighet. Takstolen kan då slå igenom bjälklaget vilket leder till spridning ned i byggnaden.
Bild: Spikplåtarna orsakar svaga punkter vid brand
Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap. 2 § är en fastighetsägare skyldig att i skälig omfattning vidta de åtgärder som krävs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. De åtgärder som Räddningstjänsten Eskilstuna bedömt ger ett tillfredställande skydd i befintliga radhus och som är skäliga för fastighetsägare att göra är nedanstående. Är vindsbjälklaget konstruerat av betong anses det ge ett tillfredsställande brandskydd utan några vidare åtgärder givet att alla eventuella genomföringar i bjälklaget är tätade på ett godkänt sätt.
Säkerställ att de avskiljande väggarna på vinden mellan lägenheterna kan stå emot brand minst 30 minuter (brandteknisk klass EI30). En konstruktion som uppfyller detta är en vägg med stomme av träreglar och med 13 millimeter tjocka gipsskivor på vardera sidan av stommen. Tänk på att för att få uppföra nya väggar kan det behövas bygganmälan.
De avskiljande väggarna ska sluta tätt mot yttertaket
Säkerställ att de avskiljande väggarna på vinden sluter tätt mot yttertaket. Om väggarna ansluter mot råspont i yttertaket ger detta ett tillfredställande brandskydd. För ytterligare skydd kan gipsskivor som går ut minst 600 millimeter från väggen monteras i taket intill den avskiljande väggen.
Ansluter de avskiljande väggarna istället mot träfiberboard, masonit eller plastduk så behöver väggen gå ända upp till taktäckningen. Detta kan göras genom att lyfta bort taktäckningen och montera reglar ovanpå den avskiljande väggen längs hela väggens längd. Utrymmet mellan reglarna och taktätningen måste sedan tätas med svällande brandtätningslister eller liknande.
Alternativt kan stenullskivor monteras mellan bärläkten ovanpå den avskiljande väggen på så sätt att de sluter tätt mot det underliggande kondensskyddet och de överliggande takpannorna.
Bild: En felaktig anslutning mot yttertaket gör att branden kan sprida sig över den avskiljande väggen.
För att förhindra brandspridning runt de avskiljande väggarna bör öppna takfötter tätas minst en meter ut från den avskiljande väggen på båda sidor. Alternativt kan motsvarande två takstolar i bredd tätas på vardera sidan. Tätningen kan göras både inifrån och utifrån beroende på byggnadens konstruktion. Förändringar i ventilationen till vinden kan ge upphov till ökad risk för fuktskador varför en fackman bör rådfrågas innan åtgärder görs.
I ett flertal radhus förekommer det att vinden har omformats till boyta. För denna förändring krävs bygglov och den brandavskiljande förmågan mot andra lägenheter/fastigheter måste vara minst EI60 (60 minuters brandmotstånd). Möjligheten att utrymma från måste även tillgodoses från det inredda vindsutrymmet. På varje våningsplan i en byggnad ska det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. I bostadshus är vanligtvis den andra utrymningsvägen genom fönster.
För att vara godkänt som utrymningsväg ska ett fönsters fria mått i öppet läge vara minst 0,50 meter i bredd och 0,60 meter i höjd, med en summa av bredden och höjden på minst 1,50 meter. Är fönstret mer än 1,2 meter ovan golvet ska det finns en invändig stege upp till fönstret. Är fönstret beläget högre än 5 meter ovanför marken ska det finnas en fast monterad fasadstege eller trappa.
Kontakta Räddningstjänsten i Eskilstuna om du har vill ha mer information om brandskyddet på din radhusvind.
Vi kontrollerar brandsäkerheten på radhusvindar i Eskilstuna kommun för att ditt hem ska bli brandsäkrare.
År 2015 genomförde Räddningstjänsten i Eskilstuna kommun en inventering av brandskyddet på vindarna i några radhusområden. Inventeringen visade på brister i brandskyddet i 41% av de undersökta radhusen. Inventeringar i andra delar av landet har visat på liknande siffror.
Inventeringen av resterande radhusområden i Eskilstuna kommun genomförs löpande för att få en samlad bild av hur brandskyddet ser ut. Berörda fastighetsägare blir sedan informerade om vilka åtgärder de bör göra för att få ett säkrare hem. Inventeringen görs även för att räddningstjänstens insatser vid en eventuell brand ska fungera effektivt.
Radhus definieras inom projektet som ”småhus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt sammanbyggda med varandra i en rad". Även parhus kan ha samma problem och behov av åtgärder, men har inte inkluderats i inventeringen.
Så här görs inventeringen
Inventeringen görs som stickprovskontroller där det byggnadstekniska brandskyddet på vinden kontrolleras i enstaka lägenheter i respektive område. Resultatet från inventeringen av en lägenhet anses sedan vara giltig för alla radhus av samma typ inom området. Efter inventeringen kommer räddningstjänstens bedömning av brandskyddet och rekommenderade åtgärder för eventuella brister att meddelas till de boende och fastighetsägarna av de berörda radhusen.
Inventeringsbesöket är frivilligt och avgiftsfritt. Vid besöken har vi alltid på oss våra tjänstekläder med räddningstjänstens logotype och vi visar upp tjänstelegitimation.
Kontakta Räddningstjänsten i Eskilstuna om du har vill ha mer information om brandskyddet på din radhusvind.
Räddningstjänsten
Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00
Telefon: 016-710 74 00
Faxnummer: 016-14 50 45
E-post: raddningstjansten@eskilstuna.se
Eskilstuna direkt
Telefontid: måndag-torsdag 08.00-16.30, fredag 08.00-16.00
Telefon: 016-710 10 00
E-post: info@eskilstuna.se
Besöksadress
Värjan, Alva Myrdals gata 5, Eskilstuna
Kvarnen, Storgatan 26, Torshälla
Du är här:
E-post: foretagsservice@eskilstuna.se
Telefon: 016-710 23 88
(telefonsvarare där du lämnar ditt ärende och telefonnummer)
Se fler kontaktvägar